Planarbete

Vad är en detaljplan?

Detaljplaner är kommunens redskap för att förverkliga sin översiktsplan och bygga samhället. En detaljplan reglerar vad du som fastighetsägare får bygga och hur det får se ut. Vanligtvis regleras till exempel hur höga hus får vara, hur nära fastighetsgräns en byggnad får placeras eller hur en byggnad får användas, exempelvis som skola eller cafe.

Detaljplaner består av två dokument, en plankarta och en planbeskrivning. Plankartan är juridiskt bindande och det är i den som alla regleringar finns. Den visar vilket geografiskt område och vilka fastigheter eller delar av fastigheter som ingår i detaljplanen. Planbeskrivningen är inte juridiskt bindande men i den framgår vad detaljplanens syfte är, motiv till de olika planbestämmelserna i plankartan och redogör vilka olika intressen som vägts samman i framtagandet av detaljplanen. Det finns också ofta redogörelser från olika utredningar som legat som underlag till utformningen av detaljplanen.

Hur tas en ny detaljplan fram?

Om det inte finns en detaljplan för ett område eller om den som finns inte längre fyller sitt syfte, stämmer överens med verkligheten eller om området ska ändra användning behövs en ny detaljplan eller planändring tas fram.

Varje arbete med att ta fram en ny detaljplan startar med ett politiskt beslut. När det finns ett beslut att en ny detaljplan ska tas fram påbörjas arbetet med att ta fram ett detaljplaneförslag. Förslaget ska bland annat beskriva vad detaljplanens syfte är, vad den innebär och vilket material som ligger till grund för det, förutsättningar som påverkar detaljplanen och vilka konsekvenser ett genomförande av detaljplanen innebär.

När det finns ett färdigt detaljplaneförslag kommer det sedan att ställas ut för nära boende, fastighetsägare, myndigheter och allmänheten. Dessa processer är reglerade i Plan- och bygglagen i följande steg:

Samråd
Under samråd har du som berörd eller intresserad av planförslaget möjlighet att ta del av de aktuella handlingarna och lämna synpunkter. De skriftliga synpuntker och förslag som inkommer under samrådet sammanställs sedan i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen redovisas också om någon synpunkt lett till att detaljplaneförslaget omarbetats eller varför en synpunkt inte lett till någon förändring.

Granskning
När planförslaget genomgått eventuella omarbetningar och justeringar efter samrådet så skickas det på nytt ut för granskning. Granskningsperioden är minst tre veckor och under den tiden får du som berörd eller intresserad möjlighet att lämna synpunkter på det nya förslaget. Synpunkterna sammanställs sedan i ett granskningsutlåtande som även redogör om det skett några förändringar till följd av inkomna synpunkter eller inte.

Antagande
När detaljplanen genomgått samråd och granskning så ska den sedan antas av Kommunstyrelsen för att börja gälla. Efter det att detaljplanen har antagits har du som lämnat synpunkter under samråd eller granskning möjlighet att överklaga detaljplanen under tre veckar efter det att beslutet om antagande blivit officiellt.

Laga kraft
Om ingen överklagat detaljplanen inom de tre veckorna så vinner detaljplanen laga kraft. Det innebär att den då börjar gälla och är juridiskt bindande.

Den beskrivna processen ovan är en planprocess som genomförs enligt standardförfarande. På Boverkets hemsida går det att läsa mer om olika förfaranden och de olika delmomenten.

Om du vill ändra en detaljplan för en fastighet som du äger kan du läsa mer om hur du går till väga och ansöker om planbesked här. Ansökan om planbesked